Program 2018


(Vi reserverar oss för att delar i programmet kan komma att ändras.)

Onsdag 17 oktober

08:45-09:30   Registrering och fika

09:30-11:30

Välkommen till drogFOKUS 2018 – för en hållbar framtid

Ilona Szatmar Waldau, kommunalråd och ordföranden i Jämställdhetsrådet, Uppsala kommun. Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet. Göran Enander, landshövding i Uppsala län

Moderator: Mia Sundelin och Julius von Wright

Är alkohol, narkotika, dopning och tobak ett hinder för en hållbar framtid?

Både nationellt och globalt sätts mål för att verka för mänskliga rättigheter och jämlikhet i hälsa. Ett starkt arbete med alkohol, narkotika, dopning och tobak på alla nivåer är en viktig del för att nå dessa övergripande mål. I detta arbete har även idéburna organisationer en viktig roll – det är därför några av dessa viktiga aktörer får synliggöra frågan under denna föreläsning. Vad gör vi bra i Sverige och vad behöver vi utveckla i ANDT- arbetet för att nå en hållbar framtid?

Föreläsare: Sven Andreasson, Alkoholpolitiskt forum. Erik Leijonmarck, ECAD. Peder Mathiasson, Riksidrottsförbundet/Svensk Antidoping. Margareta Pantzar, Yrkesföreningar mot Tobak

Prisutdelning

Årets förebyggande kommun
Årets förebyggare
Årets Drogforskningspris
U-fold:s juniorforskarpris

11:30-12:45   Lunch

12:45-13:30   Parallella seminarier 1

A1.                Metoder för minskade återfall i brott inom kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Hur förebygger man återfall i brott? Kriminalvården använder sig av ett strukturerat risk- och behovsbedömningsinstrument för att ge en säkrare bild av risken för återfall och därmed underlätta planeringen av den dömdes verkställighet. I frivård arbetar man bl. a. med strukturerade handläggarsamtal, relationsskapande färdigheter och grundläggande KBT-tekniker i syfte att verka för en förändring hos klienten.

Föreläsare: Marcus Wågenberg och Ann-Christin Henriksson, Sektionen för verksamhetsinnehåll Kriminalvården

B1.                Skarpare reglering av tobak

Vad kommer den nya tobakslagen att innebära? Krav på tillståndsplikt och utökade rökfria miljöer. Vad kommer att krävas på lokal nivå? En kommuns verklighet och behov.

Föreläsare: Josefin P Jonsson, Enheten för tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten. Helena Strömdahl, Alkohol- & tobaksfrågor på länsstyrelsen Halland. Lars Lacke, Alkohol och tobak, Falkenbergs kommun

C1.                Förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med SMADIT. Två modeller presenteras.

SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) är ett sätt att arbeta som handlar om att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkohol- och narkotikabruk. Här presenteras två olika modeller, Örebro och de väletablerade SMADIT-mottagningarna, samt en modell från Jämtland med ett glesbygdsperspektiv där man från polisen, socialtjänsten och regionens beroendeenhet utvecklat ett digitalt avrapporteringssystem.

Föreläsare: Birgitta Sjökvist, Beroendecentrum på universitetssjukhuset i Örebro samt SMADIT i Region Örebro län. Håkan Larsson, ingripandeverksamheten inom lokalpolisområde Örebro. Polis och personal från socialtjänst och beroendeenhet

D1.                Kompetens och strategiskt arbetssätt. En ”prova på”´-utbildning

Utbildningsmaterialet och kommande utbildningar i ”strategiska kompetenser för tvärsektoriellt arbete” bygger på material från WHO (”Soft skills for equal health in all policy”) som har anpassats till Sverige, Norge och Danmark. Innehållet kan anpassas för olika strategiska funktioner men här utgår vi från folkhälso- och ANDT-arbete i kommuner, landsting och regioner. Workshopen innebär att vi praktiskt testar utbildningspaketet med fokus på antingen ”agenda-setting” eller ”förändringsagenten”

Utgångspunkten är en god och jämlik hälsa och vilka strategiska kompetenser som är viktiga för sektorsövergripande samarbete och de utmaningar som arbetet innebär.

Workshop-ledare: Filippa Myrbäck och Elisabeth Skoog Garås, Folkhälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

E1.                Hur kan vi prata om sexualitet i missbruksvården?

Om personer med missbruk i sin behandling inte får verktyg för att hantera sexuella erfarenheter och problem, oavsett om de är relaterade till sexuella erfarenheter under missbruket eller uppkommit senare, så kan detta innebära en förhöjd risk för återfall. Det är önskvärt att sexualitet får en ökad plats i den bearbetning som missbruksbehandling innebär.

Föreläsare: Suzann Larsdotter, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU)

 

13:45-14:30   Parallella seminarier 2

A2.                RVP – ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården

Alkohol- och drogmissbruk är centrala riskfaktorer för återfall i våld i nära relation. Föreläsaren presenterar en klientcentrerad KBT-modell för att arbeta med alkohol- och droganvändning parallellt med våldsprevention inom ramen för ett i kriminalvården nyutvecklat program för förövare som utövat våld i nära relation.

Föreläsare: David Ivarsson, Sektionen för programutbildning kriminalvården

B2.                Öppna drogscener – forskning och samverkan

Narkotika hanteras öppet på ett flertal platser i Stockholms län. Dessa öppna drogscener spelar inte enbart en central roll som brottsplats för narkotikabrott, de är även platser där unga personer etablerar ett missbruk av narkotika och en kriminell livsstil. Arbetet mot öppna drogscener kan inte lyckas enbart genom att spendera mer resurser på traditionellt polisarbete. Arbetet mot narkotikarelaterad brottslighet kräver ett strukturerat polisarbete i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Med en gemensam syn på platsen med utgångspunkt i forskning kan vi påverka.

Föreläsare: Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm

C2.                I) NYKTRA-projektet – ett kreativt samarbete för att rädda liv på våra vägar

Trafikverkets och Polisens gemensamma projekt för att hitta nya grepp att minska antalet alkoholrelaterade olyckor i vägtrafiken.

Föreläsare: Anders Wiman, FUD projekt NYKTRA i Trafikverket, Anders Wiman AB

                       II) Rattfylleri eller eftersupning, går de att skilja åt?

Alkoholhalter i blod och urin används för att bedöma när en person senast intagit alkohol, vilket är viktigt vid frågor om eftersupning i trafiknykterhetsbrott. Förutom alkohol så kan även nedbrytningsprodukter som etylglukuronid användas vid bedömning. Föreläsningen redogör för det vetenskapliga underlaget och visar data från en ny studie.

Föreläsare: Robert Kronstrand, Forensisk toxikologi, Linköpings universitet

D2.                Genom att förändra destruktiva normer för maskulinitet kan vi förebygga psykisk ohälsa och missbruk bland unga och vuxna män

Kunskap ger en bild av förekomsten av genusrelaterat våld och vilken betydelse som alkohol och narkotika har. Hur ser sambanden ut och hur har det genusrelaterade våldet förändrats över tid? Vad kan vi göra åt det? Det våldsförebyggande arbetet är under utveckling och strategier för hur förbättringsarbete och praktiska åtgärder kring maskulinitetsnormer bedrivs på flera arenor, bland annat i skolan. Ökad trygghet påverkar studieresultat. Ett annat område där normer för maskulinitet har betydelse är inom psykisk och sexuell hälsa. Normer för maskulinitet får konsekvenser för såväl kvinnor som män.

Föreläsare: Gunnel Hensing, Socialmedicin på Göteborgs universitet. Love Nordenmark, SKL

E2.                Hur gick det för de alkoholskadade barnen?

Långtidseffekter av fosterskador som orsakats av att mamman drack alkohol under graviditetendet undersökte föreläsaren i sin avhandling Fetal Alcohol Syndrome in adulthood – psychological, psychosocial, and neuropsychological aspects of life in individuals who were prenatally exposed to alcohol.

Föreläsare: Jenny Rangmar, Göteborgs universitet

 

14:30-15:15   Fika

 

15:15-16:00   Parallella seminarier 3

A3.                Från krigszon till friskzon – munhälsa hos nyanlända, PTSD som inkörsport till missbruk, psykisk ohälsa och missbruk

Bland vuxna människor på flykt och som nu kommer till Sverige, är det många som behöver tandvård. Flera av de patienter som söker sig till Folktandvården är relativt unga och vad man ser är att många av dessa har ganska mycket som behöver åtgärdas. Föreläsningen behandlar ämnet och beskriver akuta situationer när det gäller frågor som uppstår i detta sammanhang och sätter det i relation till Socialstyrelsens riktlinjer om ”vård som inte kan anstå”.

Psykisk ohälsa, oavsett om den orsakats av sexuella övergrepp, stress, våld och hot i barndomen, kan leda till livslånga psykiska besvär, däribland PTSD, ångest och depression. Detta gör att unga löper stor risk att hamna i missbruk och beroende. Föreläsningen beskriver speciellt om risken för unga nyanlända, som efter traumatiserande upplevelser i ursprungslandet, under flykten och under väntan på asyl eller efter avslagen asylansökan, utvecklar PTSD och riskerar att hamna i drogmissbruk.

Föreläsare: Abdullahi Cabaani, Sveriges Invandrare Mot Narkotika. Birgitta Enmark, Folktandvården. Solvig Ekblad, Karolinska Institutet
Moderator: Fred Nyberg, Uppsala universitet

B3.                Marknadsföring i den digitala världen. Hur vi påverkas av influencers och marknadsföring?

I en allt mer digitaliserad värld exponeras vi för marknadsföring i fler och fler sammanhang. Nätet är en plattform för att bygga och stärka varumärken, där företag bland annat använder influencers för att förmedla sina budskap till riktade målgrupper. Hur påverkar detta attityder och konsumtion när det kommer till alkohol och andra droger?

Föreläsare: Gunilla Jarlbro, Lunds universitet. Karin Hagman, IQ

C3.                Pålitliga drogtester. Hur utförs och säkerställs de?

Drogtester blir mer och mer vanliga i samhället och flera aktörer erbjuder service i form av både patientnära tester och laboratorieanalyser. Det finns många faktorer som är avgörande för hur pålitligt ett drogtest är. Föreläsning problematiserar över temat drogtester och beskriver grundläggande begrepp och arbetssätt inom drogtestning.

Det arbete som har startats på Swedish standards Institute är till att möta behov av mer strukturerat arbetssätt inom olika samhällssektorer som använder snabbtester. Arbetet omfattar ett ”hela kedjan”-perspektiv som behandlar behov inför ett beslut om användande, utformande av snabbtester samt användande av resultatet och dess eventuella konsekvenser av ett sådant. Målet i standardiseringsarbetet är att utveckla rekommendationer och krav som kan användas i en upphandling och efterföljande verksamhet.

Föreläsare: Robert Kronstrand, Rättsmedicinalverket. Lena Morgan, Swedish standards Institute

D3.                Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?

Den nya nationella strategin för föräldraskapsstöd kan bidra till jämlika livsvillkor för barn och möta föräldrars olika behov. Kan strategin vara ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och förebyggande arbetet? Eller är det att integrera och bedriva ett systematiskt föräldraskapsstöd i den ordinarie verksamheten som främjar hälsa och minskar skillnader i hälsa på lång sikt? Att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är viktigt för att främja en god hälsa och utveckling hos barn och unga för att därmed förebygga olika problemutfall såsom psykisk och fysisk ohälsa, alkohol- och drogkonsumtion, skolproblem och våld.

Föreläsare: Kristina Svartz, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Madelene Larsson, Länsstyrelsen i Örebro län. Mantha Kasagianni, Botkyrka kommun

E3.                Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt? För vem och med vilken insats?

Utredning och uppföljning med ASI har gett nya möjligheter att följa upp missbruksvårdens insatser. Umeå universitet i samarbete med Denver University genomför en flerårig studie av missbruksvårdens insatser för olika grupper. Med ”UBÅT” har socialtjänsten fått ett nytt redskap för uppföljning och utvärdering. De första resultaten från UBÅT visar på viktiga skillnader mellan olika grupper och behandlingsinsatser.

Föreläsare: Bengt-Åke Armelius, Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Kerstin Armelius, Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Lena Lundgren, Institutionen for socialt arbete vid Umeå universitet och University of Denver

 

16:15-17:00   Parallella seminarier 4

A4.                Kan insatser mot psykisk ohälsa och missbruk kombineras?

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet är en vanlig kombination. Var tredje person som tvångsvårdas på LVM-hem uppger att de fått psykiatrisk vård någon gång sex månader före inskrivningen. Evidensbaserad vård för missbruks- och beroendeproblematik och samsjuklighet innebär bland annat att insatserna samordnas runt individen. Inom LVM-vården, har läkaren Ingrid Rystedt tillsammans med ett team av forskare från Sverige och USA prövat två psykoedukativa och psykosociala behandlingsalternativ. Forskningsprojektet omfattar implementering och uppföljning av de två behandlingsmodellerna, bland annat med hjälp av intervjuer med personal och klienter.

Föreläsare: Ingrid Rystedt, Karlstads universitet

B4.                Illegal beredning av dopningsmedel ur en forensikers perspektiv

Missbruk av dopningsmedel är ett samhällsproblem i Sverige idag. Efterfrågan på dopningsmedelspreparat blir tydlig bland de beslag som analyseras hos Nationellt forensiskt centrum (NFC). En stor andel av de dopningsmedelpreparat som undersöks är så kallande undergroundpreparat som bereds illegalt i exempelvis källarlokaler eller privata lägenheter, i varierande omfattning och vanligen utan att vidare beakta kvaliteten på slutprodukten. Tyvärr är slutanvändaren ofta omedveten om dessa brister, som förkläds i förpackningar med välgjorda etiketter. Hur ser dessa beredningsplatser ut och vilka preparat bereds? Hur blir slutresultatet av dessa icke-kvalitativa preparat? Och hur kan NFC bistå i den polisiära utredningen? Dessa frågeställningar kommer att belysas under denna föreläsning.

Föreläsare: Anna Johansson, NFC/Droganalyssektionen

C4.                Motiv och möjliga åtgärder – alkohol i arbetslivet

En hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjukfrånvaro, sjuknärvaro, olyckor och arbetsrelaterade skador men det finns effektiva metoder för att förebygga och åtgärda alkoholproblem som ger goda resultat.

Kunskapsläget har nu sammanställts i en riktlinje riktad till arbetslivet och som till delar kommer presenteras.

Föreläsare: Ulric Hermansson, Karolinska Institutet

D4.                Blir ANT-problem alltmer en klassfråga i Sverige?

Presentation av resultatet från en aktuell undersökning om ANT-problemen i Sverige med fokus på ojämlikhet i förekomst av olika typer av negativa konsekvenser kopplade till konsumtion av alkohol, narkotika och tobak.

Föreläsare: Mats Ramstedt, CAN.

E4.                Ensamkommande unga och ANDT

Föreläsningen behandlar en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga och presenterar resultatet av fyra delstudier inom området som genomfördes 2017. Vad är viktigt att tänka på i det förebyggande arbetet där ensamkommande barn och ungdomar befinner sig?

Föreläsare: Åsa Domeij, Folkhälsomyndigheten

 

Torsdag 18 oktober

09:00-09:45   Parallella seminarier 5

A5.                I) Hepatit C Virus (HCV)-behandling i kriminalvården

Förekomsten av HCV inom Kriminalvården och om de projekt för behandling som bedrivs i Regionerna Sth, Nord och snart också i Syd med fokus på jämlik vård.

Föreläsare: Lars-Håkan Nilsson, Kriminalvården

                       II) Ökat tillgängliggörande av naloxonläkemedel

Världshälsoorganisationen (WHO) har utformat riktlinjer för insatser vid drogöverdoser genom användning av läkemedel som innehåller Naloxon. Enligt WHO utgör opioidberoende personer den grupp som har störst risk att råka ut för en överdos. Injektionsmissbruk ökar risken och användning efter ett längre uppehåll utgör en särskild risk på grund av minskad tolerans. WHO beskriver vidare att en nyckelgrupp som har störst sannolikhet att bevittna en överdos är nära vänner, en partner eller en familjemedlem. Den andra nyckelgruppen är personer som arbetar med människor som använder droger. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett ökat tillgängliggörande av naloxonläkemedel i syfte att motverka narkotikarelaterad dödlighet och under seminariet kommer de förslag som lagts fram att presenteras.

Föreläsare: Eva Nyman, Socialstyrelsen och Carola Bardage, Läkemedelsverket

B5.                Nätet – en handelsplats för Fentanyl

Föreläsare: Stefan Kálmán, Nationella Operativa Enheten

C5.                Tobaksfri skoltid – hur når vi dit?     

Föreläsningen förklarar varför vi bör prioritera tobaksförebyggande insatser i skolan, hur det hänger ihop med skolans uppdrag samt vilka framkomliga vägar som finns för ett effektivt tobaksförebyggande och hälsofrämjande arbete. De verktyg och förhållningssätt som presenteras är resultatet av närmare 20-års forskningsbaserat och utvärderat arbete i mer än 70 grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

Föreläsare: Niklas Odén, fristående sakkunnig inom ANDT, förebyggande och främjande arbete

D5.                Preventivt arbete mot psykisk ohälsa och drogmissbruk hos ensamkommande unga

Föreläsare: Anna Sarkadi, Uppsala universitet

E5.                Riskbruk och missbruk bland 60 plussare

Ökande välfärd har påverkat våra alkoholvanor. Dagens äldre dricker mer och oftare än tidigare generationer. Fler lever längre, även personer med ett missbruk. En utmaning för framtiden med en åldrande befolkning. Hur kan vi förebygga och möta behov av stöd?

Föreläsare: Annika Andreasson, Äldres hälsa och alkohol, Hela Människan. Michaela Prochazka, Socialstyrelsen

 

09:45-10:30   Fika

 

10:30-11:15   Parallella seminarier 6

A6.                Behövs medicinsk cannabis – fördelar och nackdelar?

Det restriktiva förhållningssättet mot narkotika i Sverige är väl förankrat och har länge varit rådande. Under senare år har det dock ifrågasatts från flera håll. Användningen av medicinsk cannabis har diskuterats med jämna mellanrum i Sverige. Under 2017 har diskussionen bitvis varit intensiv där man kan se uppenbara risker för att det blir en politisk fråga i stället för en fråga baserad på fakta, kunskap och vetenskap. Detta seminarium tar upp nya attityder med krav på mindre restriktioner och ställer dem mot den befintliga vetenskapen.

Föreläsare: Kerstin Käll, Beroendekliniken på universitetssjukhuset i Linköping. Erik Leijonmarck, Europeiska Städer mot Narkotika

Moderator: Mathias Hallberg, U-FOLD, Uppsala universitet

B6.                FRANKFURT – en utredning av ett dopningsnätverk

Utredare från Tullkriminalen berättar om hur en försändelse med dopningsmedel ledde till identifieringen av ett omfattande kriminellt nätverk. Följ försändelsens väg från Kina, via Frankfurt, till ett kontorshotell i Hammarby. En försändelse som öppnade upp dörrarna till något avsevärt större än man först anat.

Föreläsare: Olov Hellqvist och Wenche Qvist, Tullkriminalen Stockholm

C6.                Fotboll utan fylla – erfarenheter från ett framgångsrikt alkoholförebyggande arbete

I början av 2016 lanserades satsningen Fotboll utan Fylla där STAD och IQ tillsammans med AIK, Djurgården och Hammarby arbetar för att skapa en bättre fotbollupplevelse genom att minska andelen kraftigt berusade åskådare. Den forskning som bedrivits inom ramen för projektet har visat på mycket goda resultat. Seminariet presenterar den forskning som bedrivits samt de insatser som genomförs inom ramen för Fotboll utan Fylla och omfattar mobilisering och samverkan, utbildning och policyarbete.

Föreläsare: Tobias Elgán, STAD samt Centrum för psykiatriforskning i Stockholms läns sjukvårdsområde/Karolinska Institutet

D6.                Från skoldata till jämlika förutsättningar för en god hälsa. Kan skolan kompensera för klassrelaterad ohälsa?

Det finns samband mellan barns hälsa och föräldrars ekonomiska resurser. Genom prediktion av och åtgärder mot skolfrånvaro är Vinnova/Angereds-projektet ett exempel på hur praktisk användning av statistik om ANDT ska bidra till att främja skolnärvaro och leda till jämlika livsvillkor. CAN:s drogvaneundersökningar ger data om riskfaktorer för skolk och skyddsfaktorer mot skolk. Projektet utforskar möjligheterna att utveckla innovativa former för hur ”big data” kan användas som beslutsstöd, i nära realtid, för folkhälsoarbetet i Angered.

En utmaning är att skolan riskerar att reproducera social ojämlikhet. Studier av skillnader i alkoholrelaterad ohälsa visar att förklaringen är socioekonomiska skillnader i skolresultat. Skolans kompensatoriska roll måste stärkas för att motverka klassrelaterad ohälsa.

Föreläsare: Barbara Rubinstein, Västra Götalandsregionen. Karl Gauffin, Center for health equity studies (CHESS)

E6.                Varför unga vuxna dricker och behandling av cannabismissbruk på nätet.

När, hur och varför dricker unga vuxna? Vilka motiv finns till att dricka alkohol och hur samvarierar det med andra faktorer som psykisk hälsa och kön. Cannabisbehandling på nätet. Hur fungerar det och för vem?

Föreläsare: Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet. Ann-Sofie Johansson, Stockholms läns landsting

 

11:30-12:15   Parallella seminarier 7

A7.                Fentanylanvändandets risker – hur ser framtiden ut? (engelska)

Utveckling av missbruk och beroende av opioida läkemedel har under de senaste åren lett till ett ökat antal överdoseringar med dödsfall som följd. Detta ser man även i dagens Sverige, men där ligger vi ännu efter USA .

Föreläsare: Tobias Eriksson, Akademiska sjukhuset. Bertha Madras, Harvard University, Boston

Moderator: Mathias Hallberg, U-FOLD, Uppsala universitet

B7.                E-cigaretter och ungdomar; hälsoeffekter och tillgänglighet

Är e-cigaretten ett ofarligt substitut till vanliga cigaretter? Används den av ungdomarna och varför i så fall? Louise Adermark på Göteborgs universitet har på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län tagit fram en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om hälsoeffekter av e-cigaretter.

Länsstyrelsen Västra Götalands län har kartlagt internetförsäljning av e-cigaretter för att få kunskap om i vilken utsträckning som e-cigaretter säljs på nätet och hur handeln ser ut. Tillsynshandläggare Miia Vuolama kommer att redogöra för hur handeln ser ut, samt vilka rutiner för ålderskontroll som iakttagits.

Föreläsare: Louise Adermark, Göteborgs universitet. Miia Vuolama, Länsstyrelsen Västra Götalands län

C7.                Shit, den här människan bryr sig om mig! Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem 

Skol-BIM är ett tre-årigt FoU-projekt med syftet att utveckla skolans förmåga att upptäcka och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem. Målet är att alla barn ska klara skolan som också är skolans uppdrag.

Ungdomars berättelser om vad förälderns missbruk inneburit för dem i skolan har legat till grund för de lokala handlingsplaner som skolorna tagit fram. Skol-BIM projektet avslutades vid årsskiftet 2017/2018 och har bedrivits i samverkan mellan sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och Region Uppsala/FoU och fyra skolor. Folkhälsomyndigheten har finansierat.

Föreläsare; Sofia Lindh, Uppsala kommun. Karin Alexandersson, Uppsala universitet

D7.                Hur synliggör vi ojämlikhet i hälsa med hjälp av undersökningar och kartläggningar på nationell och regional nivå?

Stora kommuner och kommuner med bättre socioekonomiska förhållanden har ofta bättre förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet. Detta framgår i analyser baserade på Folkhälsomyndighetens årliga undersökning av det regionala och kommunala förebyggande arbetet, inklusive tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen.

Region Östergötland presenterar hur ungdomsenkäten ”Om mig” synliggör ojämlikheter mellan ungdomar och lyfter fram ungdomars perspektiv och förbättringsförslag i frågor som berör dem.

Förläsare: Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten. Emma Hjälte, Region Östergötland

E7.                Ett ökat familjeperspektiv – stöd till barn som anhöriga

Childrens Program – ett koncentrerat fyra dagars förebyggande program för barn 7–12 år och den föräldern som har ett missbruksproblem. En internatform som prövats och beforskats i Sverige under tre år och där den vetenskapliga rapporten nu är publicerad. Föreläsningen presenterar metoden samt de positiva forskningsresultaten. Tillräckligt mycket forskning finns idag som visar att alla i en familj där det förekommer missbruksproblematik påverkas och självklart också barnen. Den frågan är idag tydligt belyst. Trots detta finns det fortfarande alltför få program som jobbar konkret med ett familjeorienterat arbetssätt där vi involverar både barn och förälder. Det gör Childrens Program till en unik möjlighet att få verktyg för att hitta tillbaka till relationen mellan barnet och sin förälder.

Jag & min familj – ett öppenvårdsprogram som syftar till att involvera hela familjen, att på ett sakligt, avdramatiserat, icke-dömande sätt prata om missbruket och problemen i familjen. Programmet består av 8 träffar och riktar sig till familjer där en eller flera vuxna har missbruks- eller beroendeproblem. Med medel från Folkhälsomyndigheten ingår programmet i ett treårigt forskningsprojekt där effekterna av programmet studeras.

Föreläsare: Helén Olsson och Lars Lewerth, Childrens program Sverige. Ann Lyrberg, Region Gävleborg, Jag & min familj.

 

12.15-13.30   Lunch

 

13:30-15:30   Plenum

Konsekvenser av narkotika i världen – vad innebär det för Sverige?  

Den liberaliseringsvåg som går över västvärlden när det gäller attityd och förhållningssätt i fråga om cannabis har intensifierats under senare år. I USA har marijuana legaliserats för medicinskt bruk i mer än hälften av alla stater och även för rekreationsbruk i flera stater. I Danmark har man nyligen legaliserat cannabis för medicinskt bruk vilket väckt oro bland danska läkare och i Sverige ser vi också krafter som pläderar för ett liberalare förhållningssätt, inte bara när det gäller cannabis utan även för narkotika överhuvudtaget. Hur hanterar vi detta? Det är en fråga som tas upp i detta seminarium som avslutas med ett panelsamtal.

Föreläsare: Bertha K Madras, Harvard University. Fred Nyberg, Uppsala universitet. Ing-Marie Wieselgren, SKL. Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten

Deltagare i panelen: Ovanstående talare samt politiker

 

Avslut och summering drogFOKUS 2018

 Moderator: Mia Sundelin och Julius von Wright